Hållbarhetspanel 2023-2025
Lassi Linnanen, ordförande
Jag är professor i miljöekonomi och miljöledning vid Villmanstrand-Lahtis tekniska universitet. Min kompetens anknyter till hållbarhetsvetenskap, hållbarhetsbedömning och hållbarhetsförändring. Jag granskar dessa frågor även ur miljöekonomisk synvinkel.
Vilka är de viktigaste frågorna inom hållbar utveckling?
Den viktigaste uppgiften både i Finland och globalt är att få tolkningarna, beslutsfattandet och åtgärderna som rör hållbar utveckling att stämma överens med det starka hållbarhetsbegreppet. Detta innebär i praktiken att de ekologiska gränserna kommer först och de är absoluta. Det andra är att de mänskliga behoven ska tillgodoses på ett rättvist sätt och det tredje är målet om systemeffektivitet och en därpå följande eventuell ekonomisk tillväxt.
Hur skulle vetenskapen kunna bidra till att genomföra dessa uppgifter?
Hållbarhetsvetenskapens multiprofessionalitet och mångsidighet måste stärkas systematiskt med hjälp av tvärvetenskaplig och sektorsövergripande forskning. Främjandet av övergripande hållbarhet förutsätter att ömsesidiga beroenden, synergier och konflikter identifieras mellan hållbarhetens olika delområden.
Hur vill du främja panelens uppgift?
Som ordförande för panelen vill jag främja det finländska samhällets förmåga att genomföra den nödvändiga och brådskande hållbarhetsomställningen. Detta förutsätter aktiv växelverkan med den offentliga förvaltningen, företagen och medborgarsamhället.
lassi.linnanen(at)lut.fi
@LassiLinnanen
@lassilinnanen@mastodon.world
Anna-Maria Teperi, vice ordförande
Jag är psykolog och forskningsprofessor i arbetssäkerhet vid Arbetshälsoinstitutet. Jag är docent vid Tammerfors universitet (Human Factors in Safety Management) och vid Vasa universitet (Organisationer och ledning, särskilt Human Performance in Safety). I drygt 20 år har jag utvecklat och forskat i hanteringen av mänskliga faktorer särskilt i säkerhetskritiska branscher samt utvecklat metoder och modeller för att förbättra säkerheten på arbetsplatserna. Kärnan är en förståelse för människan och vardagen. Mitt motto är: Låt oss hjälpa människor att lyckas!
Vilka är de viktigaste frågorna inom hållbar utveckling?
Hållbarheten är ett systemiskt fenomen där ekonomi, teknik, natur och människor sammanflätas. Vi måste lära oss att strukturera, utvärdera och stödja denna helhet i samarbete. Vi behövs alla för att lösa de kritiska utmaningarna under detta årtionde. De internationella och nationella målen för hållbar utveckling måste göras levande och inspirerande i den finländska vardagen. Med hjälp av de systematiska metoder som redan skapats för arbetslivet kan man påverka arbetets produktivitet och utvecklingen av verksamheten, öka välbefinnandet och stärka säkerheten. Organisationerna kan också utnyttja systematiska metoder för säkerhetshantering för att uppnå hållbar utveckling.
Hur skulle vetenskapen kunna bidra till att genomföra dessa uppgifter?
Vetenskapen ger övervägd och beprövad information om vad vi måste kommunicera till allmänheten. Forskarnas och experternas viktiga uppgift är att göra den vetenskapliga informationen allmänbegriplig i en sådan form att den kan utnyttjas i stor utsträckning för att lösa hållbarhetsutmaningarna. Verkställandet av vetenskapliga resultat och införandet av dem i vardagen är en väsentlig färdighet som också är till nytta för att uppnå hållbarhetsmålen – hur säkerställa arbetshälsan, arbetssäkerheten och förändringsförmågan i en tid full av överraskningar.
Hur vill du främja panelens uppgift?
Som medlem i panelen är jag en del av en större forskargemenskap, vars styrka ligger i mångstämmigt samarbete. Via panelen kan vi föra fram synpunkter och metoder som visat sig vara bra för arbetsplatser inom den privata och offentliga sektorn samt för beslutsfattandet i samhället. Jag är van vid att arbeta i tvärvetenskapliga forskningsgrupper där ingenjörs-, beteende- och naturvetenskaplig kunskap förenas. Jag kan uttrycka komplicerade saker på vardagsspråk. Att hjälpa och komma vidare är en del av mitt arbetssätt som psykolog. Jag hoppas att dessa färdigheter är till hjälp i hållbarhetspanelens arbete.
anna-maria.teperi(at)ttl.fi
Leena-Aarikka Stenroos
Jag är professor i produktionsekonomi vid det tekniska campuset i Hervanta vid Tammerfors universitet. Min specialkompetens är teknologiaffärsverksamhet och cirkulär ekonomi ur ett affärsperspektiv; min expertis ligger i den tvärvetenskapliga skärningspunkten mellan affärsverksamhet, miljöhållbarhet, innovation och teknologiutveckling. Jag vill bedriva vetenskapligt ambitiös och praktiskt användbar forskning: det är därför som jag skapar nätverk nationellt och internationellt, mellan olika forskningsdiscipliner och företag. Jag leder bl.a. RSF-projektet CICAT2025 Catalysts for the Circular Economy, forskningsgruppen Center for Innovation and Technology Research (CITER) samt Centre for Circular Economy Research ManCEa.
Vilka är de viktigaste frågorna inom hållbar utveckling?
Många kriser utmanar oss till hållbar utveckling: minskade naturresurser, klimatförändringen, biodiversiteten, äventyrandet av försörjningsberedskapen. Dessa frågor är nationellt viktiga i Finland, men samma oro finns också globalt i andra länder. Ur mitt perspektiv lyfter jag fram resursklokheten som en viktig fråga inom hållbar utveckling: i stället för att slösa naturresurserna och producera avfall borde alla samhällsaktörer – företag och kommuner, beslutsfattare, experter, arbetstagare och konsumenter lära sig att värdesätta material på ett nytt sätt och beakta klimatkonsekvenserna, och samtidigt dra lärdom av ohållbara verksamhetsmodeller. Detta är inte lätt – det kräver en systemisk förändring i teknologianvändningen, affärsmodellerna, de ekonomiska strukturerna och incitamenten, regleringen, normerna, tankemodellerna och beslutskriterierna, språket och formuleringarna, överallt. Hållbarhetsomställningen är långsam, men samtidigt fortgår den överallt. Var och en av oss kan bidra till den, i sitt arbete och i sin vardag, som individ och i samarbete, varje dag.
Hur skulle vetenskapen kunna bidra till att genomföra dessa uppgifter?
Inget är så praktiskt som en bra teori! Forskningen och vetenskapen har sitt upphov i vardagen och den verkliga världen, så det är naturligt att vi med hjälp av den också kan rationalisera verksamhetsmodellerna. Själv representerar jag produktionsekonomin samt forskningen om affärsverksamhet och innovationer: t.ex. är affärsverksamhet som baserar sig på cirkulär ekonomi eller koldioxidneutral affärsverksamhet ett relativt nytt område, och företag och beslutsfattare har ett brådskande behov av forskningsbaserad information för att utveckla sin verksamhet. Genom forskning förstår vi bättre hur företagen kan förverkliga cirkulär ekonomi eller hur konsumenterna upplever återvinningsprodukter, såsom en tröja av returfiber eller en second hand-tröja. Enligt min erfarenhet går vetenskapen och praktiken hand i hand, de stödjer varandra, även när det kommer till att främja hållbarheten: när företag, städer och människor öppnar dörrarna för forskningen kan parterna skapa ny förståelse tillsammans för hur hållbarhet kan främjas och på så sätt vidareutveckla saker. Vetenskapen sitter inte i ett elfenbenstorn, vetenskapen är en praktisk kompis.
Hur vill du främja panelens uppgift?
Miljöhållbarhet måste köras in och möjliggöras snabbt i det finländska samhället och den finländska ekonomin. Detta kräver att företagens och beslutsfattarnas synpunkter samordnas och att snabba realistiska åtgärder vidtas inom många olika branscher. Logiken i företagens verksamhet är lönsamhet – miljöhållbar affärsverksamhet ska vara lönsam. Därför bör även beslutsfattarna omarbeta verksamhetsmiljön och strukturerna så att miljöhållbara produkter och tjänster också är ekonomiskt förnuftiga för alla parter. För närvarande möts till exempel lösningar för cirkulär ekonomi – såsom återanvända betongelement eller återvunna gödselmedel – av strängare reglering och det förekommer knappt några incitament; eller då tjänster beskattas hårdare är det dyrare att reparera och billigare att köpa nytt. Alla sådana här vardagliga exempel som lyfts fram i forskningen påverkar direkt om vi övergår till – eller hur snabbt vi övergår till – de mest hållbara verksamhetsmodellerna. Jag vill med forskningsbaserad information främja förståelsen mellan olika parter och påskynda den praktiska hållbarhetsomvandlingen med tydliga formuleringar.
leena.aarikka-stenroos(at)tuni.fi
@LeenaAarikka
Minna Halme
Jag är professor i ansvarsfull affärsverksamhet vid handelshögskolan vid Aalto-universitetet och leder forskningsenheten Sustainability in Business. Min forskning fokuserar på hållbara affärsmodeller, samskapande av hållbara innovationer och systemisk hållbarhetsomställning inom affärsvärlden i ett globalt sammanhang.
Vilka är de viktigaste frågorna inom hållbar utveckling?
De viktigaste hållbarhetsutmaningarna på det globala planet är klimatförändringen, den allt större ojämlikheten samt minskningen av naturresurserna och den biologiska mångfalden. Hållbarhetsutmaningarna i Finland är inte åtskilda från de globala hållbarhetsutmaningarna.
Hur skulle vetenskapen kunna bidra till att genomföra dessa uppgifter?
Ett välbärgat land som Finland kan föregå med gott exempel och skapa lösningar som inte är möjliga för mindre välbärgade länder med små kompetensresurser. Vetenskapsmännen känner till hållbarhetsproblemen och de potentiella lösningarna. Att de deltar i diskussionen och förverkligandet av hållbar utveckling i samhället är en nyckelfråga. Samhället finansierar forskningen, så det är klokt att utnyttja kompetensen.
Hur vill du främja panelens uppgift?
Panelen kan bidra till att utnyttja kompetensen, dvs. fungera som en kanal och röst för forskningen gentemot beslutsfattarna. Själv har jag mycket att göra med företag – både som kritiker av nuvarande praxis och som samutvecklare av nya hållbara affärslösningar. Jag deltar också i den aktuella ekonomiska debatten som en drivkraft för nya tanke- och verksamhetsmodeller. Jag kan tolka naturvetenskaplig och samhällelig information till affärslivets språk. Jag skulle vilja använda dessa färdigheter i panelen. Jag skulle vilja att panelen hjälper de politiska beslutsfattarna att förstå hurdan affärsverksamhet som skapar ett hållbart värde och hurdan affärsverksamhet som förstör samhällets förmögenhet och välstånd.
minna.halme(at)aalto.fi
@minna_halme
Jouni Jaakkola
Jag är professor i folkhälsovetenskap vid Uleåborgs universitet och chef för WHO:s samarbetscentrum Center for Environmental and Respiratory Health Research (CERH). Mina expertområden är global folkhälsovetenskap, miljöns hälsoeffekter samt klimatförändring och hälsa.
Vilka är de viktigaste frågorna inom hållbar utveckling?
Det är viktigt att identifiera gränserna för global tillväxt och beakta en rättvis hållbar utveckling i all framtidsplanering. Finland har möjlighet att vara en föregångare inom hållbar utveckling och bidra till hållbar utveckling globalt. De viktigaste globala frågorna inom hållbar utveckling är främjande av hälsosamma och hållbara levnadsvanor, hantering av befolkningstillväxten, klimatförändringen och luftföroreningarna, produktion av ren energi, hållbar livsmedelsproduktion samt tillgång till rent vatten.
Hur skulle vetenskapen kunna bidra till att genomföra dessa uppgifter?
Tvärvetenskaplig forskning kan bidra till förståelse för tillväxtens gränser på vår planet utifrån den nuvarande verksamheten och bedöma den framtida utvecklingen. Med hjälp av vetenskapen kan vi identifiera och mäta problem och söka lösningar samt utveckla meningsfulla indikatorer för hållbar utveckling. Genom att följa indikatorerna kan vi analysera tillståndet i världen, kommunicera om det och bedöma effekten av olika åtgärder och avtal på utvecklingen.
Hur vill du främja panelens uppgift?
Jag vill framför allt lyfta fram hälsoaspekten och diskussionen om gränserna för den globala tillväxten i den sektorsövergripande diskussionen i panelen och i den eventuella handlingsplanen och genomförandet av den. Jag är redo för offentlig diskussion och påverkan både som individ och som medlem i panelen.
jouni.jaakkola(at)oulu.fi
@jouni_jaakkola
Minna Kaljonen
Jag är forskningsprofessor i rättvis hållbarhetsomställning vid Finlands miljöcentral. Min forskning har utvidgats från miljöpolitisk forskning till att omfatta politiken om, hanteringen av och praxisen inom hållbarhetsomställningen. Min forskning är tvärvetenskaplig och jag söker och utforskar lösningar på hållbarhetsutmaningarna tillsammans med andra.
Vilka är de viktigaste frågorna inom hållbar utveckling?
Vi lever i en tid av stora samhälleliga och ekologiska omvälvningar. Klimatförändringen och förlusten av biologisk mångfald berör varje individ, arbetstagare, bransch och förvaltningsområde. Det finns alltid vinnare och förlorare i en omvälvning. Den hållbara utvecklingens idé är att de sociala och ekonomiska konsekvenserna beaktas som en del av utvecklingen av nya verksamhetsmodeller. I framtiden måste vi också i allt högre grad granska hur klimatförändringen och förlusten av biologisk mångfald utmanar grundpelarna i vår ekonomiska och sociala verksamhet samt strukturerna för det politiska beslutsfattandet. På så sätt kan vi söka vägar som skapar ett rättvisare och hållbarare samhälle. Vi måste på samma gång vara modiga och eftertänksamma.
Hur skulle vetenskapen kunna bidra till att genomföra dessa uppgifter?
När hållbarhetsvetenskapen är som mest verkningsfull är den tvärvetenskaplig. Detta innebär också att olika aktörer i samhället inkluderas i sökandet och testningen av nya hållbarare verksamhetssätt. På så sätt lär sig också vetenskapen och forskningen. Detta innebär inte att forskningen skulle avstå från sin tillförlitlighet. Forskningen kan tvärtom erbjuda metoder med vilka man kan jämföra olika verksamhetsmodeller med olika indikatorer och mekanismer samt vidareutveckla dem. Hållbarhetsvetenskapen är i bästa fall kritisk. Den hjälper oss att förnya vår värdegrund.
Hur vill du främja panelens uppgift?
Jag hoppas att vi kan ta hållbarhetsvetenskapen och forskningen till nya platser, inte bara till maktens kammare. Jag ser att det finns en stor förändringskraft i medborgarsamhället, särskilt när man talar om värderingsförändringar. Hållbarhetspanelen kan för sin del skapa och stödja de strukturer med vilka vi kan sätta denna förändringskraft i rörelse. Jag vill också arbeta för att olika förvaltningsområden och ministerier börjar granska frågor över förvaltningsområdena och lära av varandra.
minna.kaljonen(at)syke.fi
@MinnaKaljonen
Päivi Kinnunen
Jag är forskningsprofessor i cirkulär ekonomi för energimetaller vid VTT och docent (processteknik för cirkulär ekonomi) vid Tammerfors universitet. Jag har forskat om hållbara produktionsmetoder för metaller, holistiskt utnyttjande av materialströmmar och sluten vattencirkulation inom industrin. Min bakgrund är inom teknologiutveckling (TkD) och ekonomi (EM).
Vilka är de viktigaste frågorna inom hållbar utveckling?
Man måste beakta olika aspekter av hållbarheten på ett övergripande sätt: den ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella aspekten. Viktiga frågor är bland annat ren miljö, rent vatten och ren energiproduktion. För produktion och lagring av förnybar energi behövs olika råvaror. Cirkulär ekonomi är ett viktigt verktyg för att utnyttja materialströmmarna maximalt. Sidoströmmarna kan omvandlas till värdematerial och samtidigt skapas affärsverksamhet.
Hur skulle vetenskapen kunna bidra till att genomföra dessa uppgifter?
Med hjälp av forskning kan vi utveckla hållbar teknik som bidrar till att lösa befintliga miljöutmaningar och förhindra att nya uppstår. Ofta är det så att miljövänlig teknik också är hållbarare ur ekonomisk synvinkel, eftersom råvaror, vatten och energi utnyttjas så väl som möjligt. Forskningsdata behövs som grund för beslutsfattandet i samhället och näringslivet för att skapa hållbar tillväxt och välfärd.
Hur vill du främja panelens uppgift?
Hållbarhetstemana är så omfattande att det behövs tvärvetenskaplighet och kompetens inom olika branscher för att lösa dem. Jag vill bidra med förståelse för teknik inom cirkulär ekonomi och utveckla samordningen av olika branscher så att vi kan lösa de stora utmaningarna i vårt samhälle. Samarbete skapar en grund för vetenskapliga och tekniska genombrott.
paivi.kinnunen(at)vtt.fi
www.linkedin.com/in/paivikinnunen
Mikko Mönkkönen
Jag är professor i tillämpad ekologi vid Jyväskylä universitet. Jag forskar i hållbarheten i naturresursanvändningen och särskilt i frågor som rör skogsanvändningen på ett tvärvetenskapligt sätt. Forskningens mål är att utforma styrmedel och metoder för skogsbehandling för att med en mer övergripande naturresursanvändning uppfylla kriterierna och målen för hållbar utveckling. En särskild utmaning är bättre samordning av målen för bioekonomin, stävjandet av klimatförändringen och bevarandet av skogsnaturens mångfald.
Vilka är de viktigaste frågorna inom hållbar utveckling?
Klimatförändringen och det allt större trycket att öka utnyttjandet av förnybara naturresurser utmanar oss att söka metoder för att förebygga och avhjälpa de förluster som dessa orsakar den biologiska mångfalden och ekosystemens funktion. Globalt sett är det viktigt att bryta det starka sambandet mellan människans välfärd och den ökade naturresursanvändningen. För att bryta den ohållbara utvecklingen krävs åtgärder som garanterar en rättvis fördelning av kostnaderna.
Hur skulle vetenskapen kunna bidra till att genomföra dessa uppgifter?
Övergången till hållbarhet förutsätter en omställning som genomsyrar hela samhället och alla dess sektorer. Tvärvetenskaplig forskning hjälper oss att identifiera kunskapsmässiga, färdighetsmässiga, institutionella, strategiska och normativa faktorer som utgör hinder för hållbarhetsomställningen och att hitta metoder för att avlägsna dessa hinder.
Hur vill du främja panelens uppgift?
Jag vill främja begreppet planetär välfärd, förståelsen för att vår välfärd är beroende av miljöns och biosfärens välfärd. Jag tror på dialog och kraften i den delade förståelse som uppstår genom dialogen i strävan efter hållbar utveckling.
mikko.monkkonen(at)jyu.fi
@MMonkkonen
Ilkka Ratinen
Jag är professor i hållbarhets- och naturpedagogik vid Lapplands universitet. Min bakgrund är i naturgeografi och pedagogik. Min forskning i hållbarhetsfrågor är tvärvetenskaplig och anknyter till att lösa hållbarhetsproblem och främja hållbarhetskompetens. För närvarande forskar jag särskilt i hållbarhetskompetens och tillämpar forskningsresultaten bland annat i utvecklingen av lärarutbildningen.
Vilka är de viktigaste frågorna inom hållbar utveckling?
Jag tänker att mänskligheten har kunnat överskrida de planetära gränserna till många delar med hjälp av sin kompetens. Gränsöverskridningen tar sig uttryck bland annat som klimatförändringen och minskningen av den biologiska mångfalden. Att lösa dessa problem förutsätter nya sätt för mänskligheten att producera tillräckligt god och rättvis välfärd för alla. Målet är ambitiöst, men nödvändigt på en begränsad planet.
Hur skulle vetenskapen kunna bidra till att genomföra dessa uppgifter?
Vetenskapen är självkorrigerande och den enda processen för informationsproduktion som visar riktningen för den mänskliga verksamheten bland annat genom rekommendationer och regleringar. För att förstå hållbarhetsomvälvningens nödvändighet krävs det att omfattande globala mätresultat granskas på lokal nivå både i naturen och i människornas vardag. För att hållbarhetsomvälvningen ska bli verklighet krävs information om hur olika hållbarhetsåtgärder kan skalas för att vara tillräckligt effektiva och rättvisa. Det räcker dock inte med att enbart producera vetenskaplig information, utan informationen behöver beaktas i lagstiftningen och de politiska besluten.
Hur vill du främja panelens uppgift?
Jag vill tillsammans med de övriga paneldeltagarna främja uppnåendet av Finlands mål för klimatet och den biologiska mångfalden för naturens och mänsklighetens bästa. För oss och kommande generationer.
ilkka.ratinen(at)ulapland.fi
@RatinenIlkka
Arto O. Salonen
Jag är professor vid institutionen för samhällsvetenskaper vid Östra Finlands universitet och leder forskningsgruppen Hållbar välfärd. Jag närmar mig hållbarhetsomvälvningen ur perspektivet för medborgarnas välbefinnandeupplevelser. Min forskningsinriktning är framtidsorienterad.
Vilka är de viktigaste frågorna inom hållbar utveckling?
Det väsentliga är att identifiera det som är obestridligt. Utan en ekologisk grund kan det sociala livet inte existera, för att inte tala om ekonomin. När vi håller fast vid en livskraftig natur och det människovärde vi fått genom att födas har vi kommit framstegen och bildningen på spåren. Vid övergången till en hållbar kultur betonas sådant som är outtömligt och tillgängligt för alla. Faktorer för ett gott liv är kunskap, förtroende, tillfredsställelse, livsglädje och upplevelser av värdighet.
Hur skulle vetenskapen kunna bidra till att genomföra dessa uppgifter?
Det är inte lätt att genomföra en övergripande systemisk kulturförändring, men det är möjligt. Ett tvärvetenskapligt angreppssätt bidrar till att gestalta hur man skapar positiva framtidsbilder och hur dessa framtidsbilder omvandlas till en konkret verklighet. Vetenskapen hjälper oss att förstå att maximering av den subjektiva välfärden i välfärdssamhällen som Finland förutsätter att målet flyttas från materiella livsmål till mer mellanmänskliga och altruistiska livsmål.
Hur vill du främja panelens uppgift?
Nästan alla länder i världen har kolneutralitet senast 2050 som målsättning. Jag strävar efter att med mitt agerande främja att det finländska samhället skulle kunna bli ett modelland för denna planetära övergång.
arto.salonen(at)uef.fi
@artoOsalonen
Katriina Siivonen
Jag är universitetslektor i framtidsforskning och docent i kulturarvsforskning vid Åbo universitet. Jag är etnolog i grunden. Jag är expert på framtidsforskning och kulturell hållbarhetsomställning i expertpanelen för hållbar utveckling. Jag har i över 20 år bearbetat tanken om kulturens betydelse för förändringen mot en hållbarare värld. Det centrala är att förstå de möjligheter som kulturens oundvikliga förändring och förändringskraften innebär för främjandet av hållbarheten.
Vilka är de viktigaste frågorna inom hållbar utveckling?
Den viktigaste frågan inom hållbar utveckling både i Finland och globalt är att begränsa människolivet så att det är förenligt med jordens bärkraft. Målet medför olika utmaningar på olika håll i världen. I Brundtland-rapporten 1987 framställdes klokt nog att ekologisk hållbarhet inte uppnås om man inte ser till den globala sociala och ekonomiska hållbarheten. Kulturens bidrag till hållbar utveckling är som starkast när man förstår att kulturen består av sätt att vara och fungera som en del av naturen och att kulturen alltid är stadd i förändring. Utan en målinriktad förändring av kulturen förverkligas inte den ekologiska hållbarheten i den vardagliga, politiska och ekonomiska verksamheten. Mänskliga rättigheter och jämställdhet är viktiga stöd i förändringen.
Hur skulle vetenskapen kunna bidra till att genomföra dessa uppgifter?
Vi behöver forskningsinformation om naturens, kulturens och samhällets föränderliga tillstånd för att kontinuerligt kunna bedöma hållbarheten. Om informationen inte finns, är det inte möjligt att medvetet göra kulturen mer ekologiskt hållbar med respekt för de mänskliga rättigheterna och jämställdheten. Det är viktigt att känna till hur produktionen av mat, energi och materiella förnödenheter påverkar klimatet, den biologiska mångfalden och föroreningarna samt känna till människors levnadsvanor och förståelse för sin delaktighet i naturens kretslopp. Vi behöver forskning som gör det möjligt för människor att delta i kulturen och därmed i den målmedvetna förändringen av den vardagliga, politiska och ekonomiska verksamheten i en mer ekologiskt hållbar riktning och som respekterar de mänskliga rättigheterna och jämlikheten i enlighet med forskningsetiken.
Hur vill du främja panelens uppgift?
I panelen vill jag fortsätta att främja den kulturella hållbarhetsomställningen på olika håll både inom statsförvaltningen och genom att på bred front skapa engagemang bland olika aktörer. Den kulturella hållbarhetsomställningen fungerar i helhetshållbarhetens kontext och baserar sig på de planetära gränserna. Den stöder en ny form av bildning och utveckling av åtgärder som hjälper på vägen mot en kulturell hållbarhetsomställning. Många konstnärer har antagit denna utmaning. Arbetet utförs inom kulturarvsbranschen i förbund och föreningar, museer och bibliotek. Allt detta skapar möjligheter för människor att aktivt söka information och samutveckla en ny typ av hållbar verksamhet och relation till naturen och förtjänar statsmaktens stöd.
katriina.siivonen(at)utu.fi
@KatriinaSiivone
Katriina Soini
Jag är ledande forskare vid Naturresursinstitutet och chef för forskningsområdet Resilient samhälle. Jag samarbetar tätt med olika universitet och forskningsinstitut både i finländska och internationella forskningsprojekt och i handledningen av forskarstuderande. Jag har alltid varit intresserad av förhållandet mellan människa och natur, men också av förhållandena människor emellan. Min tanke var att dessa förhållanden måste förändras för att vi ska kunna gå vidare med hållbar utveckling. Det var därför jag började studera kulturgeografi. Under de senaste åren har min forskning i allt högre grad hämtat inspiration från hållbarhetsvetenskapens tänkesätt samt dess centrala mål, teorier och metoder.
Vilka är de viktigaste frågorna inom hållbar utveckling?
Det görs redan många fina saker för att främja hållbar utveckling eller hållbarhetsomställningen. Hållbarheten är dock ett komplicerat fenomen. Det viktigaste för mig är att försöka förstå helheter, ömsesidiga beroenden och relationer mellan fenomen och aktörer. Tidsmässiga och regionala dimensioner samt värderingar och maktförhållanden måste absolut ingå i hållbarhetsgranskningen.
Hur skulle vetenskapen kunna bidra till att genomföra dessa uppgifter?
Alla vetenskapsområden behövs för att förstå och lösa hållbarhetsproblemen. Den tvärvetenskapliga och sektorsövergripande forskningen är dock särskilt betydelsefull. Även om entusiasmen är stor och tron på det man gör är stark, måste vetenskapen och enskilda forskare också vara reflexiva i fråga om sitt arbete. På grund av hållbarhetens komplexa karaktär är det också viktigt att identifiera med vilka begränsningar vi producerar hållbarhetsinformation.
Hur vill du främja panelens uppgift?
Jag skulle vilja bygga upp en dialog mellan olika vetenskapsområden, olika sektorer och olika människogrupper. Jag önskar också att jag skulle kunna medverka till att strukturera och förtydliga hållbarhetsdebatten och missförstånden, som ofta beror på att vi inte lyssnar tillräckligt på varandra.
katriina.soini(at)luke.fi
@katriina_soini
Niko Soininen
Jag är professor i miljörätt vid Östra Finlands universitet och har tidigare varit biträdande professor i hållbarhetsvetenskap vid Helsingfors universitet. Jag leder en forskningsgrupp som fokuserar på hållbarhetsrätt vid Östra Finlands universitet och jag forskar i rättssystemets roll i hållbarhetsomvälvningen. Jag har också deltagit i ett stort antal ministerieprojekt som stödjer lagberedningen.
Vilka är de viktigaste frågorna inom hållbar utveckling?
Det viktigaste är att säkerställa en rättvis övergång till ett socialt och ekonomiskt system som fungerar inom planetens ekologiska gränser.
Hur skulle vetenskapen kunna bidra till att genomföra dessa uppgifter?
Vetenskapen spelar en viktig roll vid bedömningen av potentiella åtgärder och deras effekter samt den samhälleliga, ekonomiska och juridiska genomförbarheten i hållbarhetsomställningen.
Hur vill du främja panelens uppgift?
En naturlig uppgift för mig i panelen är att bedöma den rättsliga genomförbarheten hos åtgärder som stödjer hållbarheten samt behoven och möjligheterna att ändra lagstiftningen. I mitt arbete bygger jag dessutom broar mellan perspektiven inom olika vetenskapsområden och den information som beslutsfattarna behöver.
niko.soininen(at)uef.fi
@Niko_Soininen
Reetta Toivanen
Jag är antropolog/etnolog och specialist i mänskliga rättigheter, särskilt minoritets- och urfolkens rättigheter, och professor i hållbarhetsvetenskap vid Helsingfors universitet. Under de senaste åren har jag särskilt intresserat mig för kritisk forskning om de globala målen för hållbar utveckling och den gröna övergången. Jag har försökt lyfta fram att de globala hållbarhetsmålen är politiska kompromisser; det målinriktade hållbarhetsarbetet måste vara djupare och mer långsiktigt.
Vilka är de viktigaste frågorna inom hållbar utveckling?
Det viktigaste är att få människor att förstå vilken politik som främjar en hållbar framtid och att skilja mellan vetenskap och åsikter. Endast verksamhet som tar hänsyn till allt och alla, nutiden och framtiden kan vara hållbar. Det finns inga enkla lösningar. Det är också dags att förkasta tanken om att aktörerna och målen för hållbarheten skulle kunna prioriteras och förstås. Eftersom allt påverkar allt, är endast holistiska lösningar hållbara.
Hur skulle vetenskapen kunna bidra till att genomföra dessa uppgifter?
Vetenskapen hjälper genom att experimentera och utvecklas – men också en politik som starkt stödjer sig på vetenskapliga resultat. De ekonomiska och politiska aktörerna måste lära sig att lyssna på vetenskapen. Som människovetare märker jag att människor blir frustrerade när vi inte har enkla lösningar på de besvärliga problemen. Stark och konsekvent finansiering av vetenskapen, oberoende av den politiska linjen, är den enda vägen mot en hållbar framtid.
Hur vill du främja panelens uppgift?
Jag vill vara en del av denna tvärvetenskapliga expertgrupp och fundera tillsammans på även svåra frågor. Mitt mål är en tydlig diskussionskanal för att nå förutom riksdagen även viktiga tjänstemän vid ministerierna. Det räcker inte att vi har tydliga budskap. Beslutsfattarna måste också förstå deras innebörd. För egen del lyfter jag fram urfolksforskningens perspektiv och den holistiska humanistiska forskningen.
reetta.toivanen(at)helsinki.fi
@ReetToi